Deamon visste inte vad som väntade honom imorse när han vaknade. Det var dags för vaccination! Mellan 14.00 - 16.00 är det drop in, vi kom dit vid 14.30, vilket resulterade i att vi fick vänta en låång, låång stund innan det var våran tur. Under den långa väntan hann Deamon charma in sig hos alla i väntrummet, alla förutom den långhåriga stora femkilos-katten som låg i en bur framför Deamon. Han försökte på alla vis komma fram till den, men varken kryp-så-ingen-ser-sättet eller kasta-sig-fram-fort-sättet funkade.

Efter att ha psykat den stora kattens matte en lång stund och sett på henne med sina bedjande ögon så flyttade hon buren närmare Deamon. Han blev stel som en pinne och bara kollade på den stora lurvtussen där inne, två stora lysande ögon kollade argt tillbaka på honom. Det dröjde inte länge förns katten började morra argt på Deamon (visste inte att missar kunde morra!) och dess ägare flyttade fort tillbaks buren igen. No cats for Deamon! Vi hoppas dock att det gick bra för den lille lurvtussen.

Äntligen blev det våran tur! Det har aldrig varit något problem förut hos veterinären men idag var allt läskigt! Deamon tyckte inte alls om att veterinären skulle lyssna på hans hjärta och verkade tro att stetoskopet skulle äta upp honom! Veterinären var en tjej i 30 års åldern och hon var jätte gullig och försiktig. I Deamons ögon var hon det läskigaste han sett på länge!

Hela proceduren med att han skulle få sprutan tog sin lilla tid... Mamma var också med så hon pratade lugnande och försökte avleda hans uppmärksamhet lite medan jag och husse försökte få han att ligga kvar uppe på britsen - det var inte det lättaste! Till slut var det hela över och Deamon förstog att det inte alls var så farligt! Stetoskopet var fortfarande en ilsken mördare som vilken sekund skulle hoppa på honom så veterinären tog sig tid och satte sig ner med den livsfarliga saken och lockade på Deamon med godis medan hon visade att det faktiskt inte är farligt! Gulligt och framför allt bra att dom tar sig tid att göra en sån sak, tummen upp!

Nu är han vaccinerad och klar i alla fall och förhoppningsvis så behöver vi inte besöka Distriktsveterinärerna förns nästa år igen :)