IBLAND BLIR DET INTE RIKTIGT SOM MAN TÄNKT SIG...

Deamon är världens bästa vovve i mina ögon. Sin egen vovve är ju alltid finast, sedd utifrån matte eller husses ögon. Så är det ju bara! Ibland brukar jag kolla på Deamon när han sover, klappa han på pannan, och tänka: ''Den där fina, söta, underbara varelsen hade inte funnits nu om inte vi räddat livet på honom..''

Är nog ingen som missat att Deamon fick världens sämsta start på livet. (Om inte så kan ni läsa om det under fliken ''Om Deamon'' längst upp på sidan) Usch, jag blir lika förbannad varje gång jag tänker på det. Hur människor kan bete sig mot djur.. Jag måste säga att jag är väldigt nöjd med hur jag lyckats med Deamon, det är första hunden och att ta han i ett sånt skick som han faktiskt var och få till han så pass bra som han är idag är jag riktigt stolt över! Och än är det inte slut! Han är ju bara 1 år och 10 månader än så länge. Att han fortfarande känner rädsla för vissa människor är fullt förståeligt egentligen. Man kan ju bara tänka sig in i situationen själv, hur ska man kunna känna tillit för sånna som faktiskt en gång i tiden slagit en nå fuktansvärt? Behandlat en som skit?

Vi har jobbat väldigt mycket på det och gör det fortfarande. Så kallad ''hälsa-träning''. Det går väl ut på i princip att folk han inte känner/bara träffat enstaka gång sätter sig på huk och ger han en godis. Sen får man ju utveckla träningen mer och mer. Man kan ju hoppas att det blir bättre med tiden också, just nu är han inne i spökåldern och allt också.. Det här är konsekvenserna man kan få ta av att ta en hund som varit med om något hemskt, en jävligt jobbig start på livet till exempel, som i Deamons fall. Vi kämpar på!

Det är många som frågat mig varför? Alltså, varför jag valde att ta en hund med så dåliga förutsättningar (eller hur man ska uttrycka sig) Ja för det första så hade vi inte mage att lämna en hund som man visste skulle dö om vi inte tog med han hem. Måste faktiskt säga att det var därför det blev just Deamon. Bästa valet vi gjort, ångrar det inte för något i världen. Som sagt, sin egen hund är ju alltid bäst. Den som ligger närmast hjärtat. Vi räddade livet på Deamon! Vi hade kontakt med olika uppfödare och kollat runt på lite utställningar och så, vi hade länge planerat och sagt att vi skulle köpa en hund. Men det blev Deamon pang boom som vi egentligen bara skulle åka och kika på. Så det kan bli!

Men jag kan säga en sak. Nej, jag skulle faktiskt inte göra om det! Alltså, att ta en hund som varit med om sån dålig start. Ska man säga ''problemhund''? Jag vet inte vad man ska kalla det men jag tror ni hajar vad jag menar. Och varför jag inte skulle göra det är för att jag verkligen insett hur viktigt det faktiskt är att hunden har så bra föutsättningar som möjligt från början (nu tänker jag på bra avel framför allt, bra föräldrar, meriter osv..) och att man helst har den från åtta veckors ålder så man kan forma den som man vill från början.

Tänk vad mycket jag lärt mig genom Deamon, min första hund, jag tänker på vad mycket vi faktiskt lärt varandra! Jag har verkligen blivit biten av hund-myggan. Kan inte tänka mig ett liv utan hund nu, det är verkligen min passion här i livet!

Jaa hörrni, ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig men vissa gånger gör det faktiskt inget! Deamon är verkligen en av de bästa sakerna som hänt mig, min lilla bäbis.

                             

Kommentarer
Postat av: Världens bästa Emma

Deamon är faktiskt världens bästa hund! Hoppas bara han inte äter upp min hund ;) Kanske ska starta en hundblogg jag med? Om hur man får hunden att lata sig på soffan, ta sovmornar och sånt där som jag är kung på ;) Näe, han ska inte bli en soffpotatis! :D Ringer sen ja! Pöss!

2010-05-06 @ 13:37:40
URL: http://vpg.blogg.se/
Postat av: linda & azi

kan jag få din mail adress? :)

2010-05-06 @ 19:00:27
URL: http://astirazalea.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0